Gravidfotografering och kanske den finaste kommentaren

Det blev några fina bilder på den väldigt fina mamman och magen också. Utöver bilderna på familjen.
 
Jag fick en sådan fin kommentar av den blivande tvåbarnsmamma på mitt instagram idag:
"Måste bara visa en liten bild från gravidfotograferingen. När jag fick se bilderna var det första gången på läääänge som jag känt mig vacker"
 
Det gör mig otroligt glad såklart. Precis den känslan jag vill skapa med mina bilder. För visst är hon vacker!
 
 
 
gravid - gravidfoto

Familjefotografering

Det händer möjligen inte (inte alls) så mycket i bloggen eller på min hemsida, men det händer en hel del utanför.
Bland annat detta.
Fina lilla familjen som ska bli fyra snart.
Hur söt får man lov att vara egentligen?
Tack för förtroendet!

Längtan efter semester och att vara lyckligt lottad

Jag kan inte bestämma mig.
 
Ska vi ta en roadtrip till norra delarna igen? Det är så rofyllt. Som balsam för själen efter nästan ett år av det höga tempot i storsdaden.
Eller ska vi göra vår lilla roadtrip på hösten istället?
Jag saknar skogen. Träd så långt ögat når. Värmen från alla människor. Lugnet. Här Luppioberget igen.
Jag har hittat min oas i vardagen. Jag har en höft som inte vill att jag springer och har hittat alternativ träning; yoga. Det naturen inte kan ge mig är smidigheten i kroppen, men absolut närvaro, lycka, tacksamhet, djupandning får jag gratis här. Att vara tacksam över det lilla. Några blommor vid vägkanten. Ta in allt som händer. 
Springa barbent i gräset.
Här ovan tomten och grillstugan i Koutojärvi. Lugnet själv.
Det här ser jag framför mig då jag drömmer mig bort.
 
Och andra dagar är jag i Frankrike och jag drömmer mig tillbaka till Singapore, jag saknar risfälten i Bali, tänker på paradiset på Koh Kradan, men att man inte behöver åka så långt för att få stillhet och en del av havet.
 
Alla dessa val. Och samtidigt. Vilken ynnest! Att samla minnen som jag kan le åt under alla mörka och kalla dagar. Eller alla dagar då livet inte leker. 
 
Lyckligt lottad!